En vecka går fort
Varje dag upp med solen. Frisk promenad i bergen. Frukost på verandan. På med arbetskläder och sedan... jobba.
Alla dörrar som släpade i golvet har justerats och jag målade kaklet en gång till men troligtvis var det alldeles för kallt för det spricker lätt. Det kan hålla men det får bli ett stänkskydd vid vasken och bänkskiva in i smatten.
På måndagen åkte jag och Andi (som tolk) till Imperia för att besöka Enel och ordna med elabonnemanget. Det löste sig enkelt och efteråt bjöd jag Andi på lunch i de äldre delarna av Porto Maurizio. Han lärde mig om de olika färgerna på parkeringsplatser: Vitt = gratis, blått = betala och gult = stanna för satan inte här.
När vi kom hem hade Fabio och Marco börjat med förstärkningen av väggen och vi kom överens om att bygga en liten hylla av takplattorna. Det blir riktigt snyggt.
På tisdagen åkte jag först till Porto Maurizio för att beställa tillskurna glas till verandan. Lyckades hitta 2 mm men tyvärr bara planglas. Sedan till Expert/Bonnavera för att beställa gasspis och kylskåp. Lade handpeng så levereras de i slutet av februari när vi kommer ner. Sedan åkte jag vidare till IKEA i Nice, eftersom det är närmare än Genua, trots att det faktiskt är lite dyrare. Snabb lunch sedan plockade jag ihop allt jag behövde. Ordentligt tunga paket – så platta de är.
Kom hem på kvällen och åkte direkt iväg med Mauro och Andi till Molino, en grannby i dalen, för att ta några öl och äta en bit på Hostaria Pizzeria Bar Prelá.
Ett charmigt ställe med stark belysning i taket och grannskapets alla original på plats.
Där slog sig Claudi ner, som äger stället tillsamman med hela sin familj, och som även är han som ska beskära våra mimosa- och apelsinträd. Det kommer göras i mars någon gång. Jag insisterade på att bjuda vilket var mycket uppskattat. Förbannat trevligt även om språket haltar...
Hela onsdagen ägnades åt att skruva ihop skåpen. Fy satan. Men det blev bra. Se filmen längre ner. Mauro kom även förbi för att hämta allt skräp som inte kan eldas. Allt upp på hans Ape sedan såg jag hur han begav sig ut på småvägarna upp i bergen. Nästa morgon på min promenad passerar jag en återvinningsstation och skäms när jag ser vad som ligger där. Armandos gamla TV, radioapparater, en duschvägg, varmvattenberedare och... ah fy fan. Det är otroligt svårt med återvinningen här. Jag fick ihop köksskåpen och de är monterade i väggen. Bänkskivor, spis och kylskåp – sedan är det så gott som klart.
Torsdagen var städdag och alla golv och väggar är nu rensopade så att det blir enkelt för den som ska polera golven. Under dagen stod ett element i badrummet för att värma upp kaklet. På kvällen målade jag det ett varv. Tänker att det får sedan stå och torka och härda ordentligt tills vi kommer ner igen.
Andi kom förbi med två öl och en god korv. Vi drack några öl, åt, pratade och hade trevligt på stående fot i ett kyligt rum. Har ju inga stolar...
På fredag morgon lämnade jag Vasia och nu känns det någorlunda ok att flytta dit. Bara våra möbler och saker kommer på plats blir det bättre. Det känns mer som ett hem nu så det känns märkligt att lämna huset denna gång.
Kunde åter se Vasia från flyget... med en väska fylld med citroner och apelsiner från trädgården.