Hårt arbete & besök av släkten

Jag har eventuellt fått ett uppdrag som fönsterrenoverare. Ett tyskt par har köpt ett hus nära kyrkan med två fönster och två dörrar som de vill ha hjälp med att renovera. Inspektion och besiktning. Det kan bli ett bra jobb.

Bilen som kokade precis när vi kom fram kunde jag laga själv efter att ha köpt en nu slang på Volvo i San Remo. Där ordnade vi även med skrotning av Olgas gamla bil Bill. Sorgligt men nödvändigt... Nu har dessutom Olga och Nora rest vidare till Lissabon där de ska arbeta och studera i ett år.

Den närmaste tiden ägnar vi mycket åt att hitta klinkerplattor till hörnet på verandan. Vi vill naturligtvis ha samma som i resten av rummet men det visar sig svårt att hitta. Däremot stöter vi på en hel del annat klinker med hjälp av Margherita. Hon har dessutom fått en massa fönster som vi kan överta. Samt ett gammalt skåp som skulle slängas. Margherita är vår like i jakten på det äkta och återvunna materialen.

Det pågår en ständig planering för hur köket ska bli. Och Mauro hjälper oss med att hitta diskmaskin, micro och framförallt den spis som Catharina alltid drömt om – en Bertazzoni. Det kommer bli otroligt bra och Mauro har dessutom en kille som kan hjälpa oss. Andrea kommer i början på oktober.

Skåpet vi köpte av Margherita återuppstår när Catharina fixar till det. Till och med de vackra munblåsta glasen var intakta. Det målas blått inuti och väggen i matsalen ska bli ljust, ljus blå.

Det stora skåpet vi hela tiden velat ha som skafferi fick till slut förpassas till verkstaden där det blev en stor verktygslåda. Senare ska det dock bli garderob i vårt sovrum... Verkstan ska för övrigt bli vårt sovrum men det kommer dröja.

Kylskåpsleveransen från IKEA höll på att bli en katastrof. Turligt nog var det tre killar som kom med det och de kunde preciiis få upp det genom trappan. Nu står det på plats där det ska stå.

Nu arbetar vi hårt eftersom Henriks mamma och syskon ska komma hit.

Vi ska fira Henriks födelsedag, lite tidigare eftersom alla hade möjlighet komma i mitten på september. 

Vad som är otroligt spännande är att när den gamla diskhon i marmor ska tas bort hittar vi ett hål bakom den. Nyfiket knackar vi vidare och upptäcker att det tidigare suttit ett fönster där. Man ser avslöjande svaga sprickor i fasaden och det moderna teglet som satts upp. Plötsligt får vi användning av ett av fönstrena, med karm, som vi fått av Margherita. Vi måste få ok från Roberto Saluzzo bara, den store arkitekten. Det ska dock inte vara några problem eftersom vi bara vill återställa det till vad som tidigare varit.

Det ska vara konsert med körsång i kyrkan så vi bjuder in till Aperitivo innan den. Så kul att få visa alla hur de nya rummen blivit. Efter konserten var det vin och tilltugg på piazzan utanför kyrkan.

Plötsligt kommer Mauro förbi och knackar hårt på ytterdörren. Han öppnar och ropar in i huset, fortfarande sittandes på sin Vespa med motorn igång, "Erike!? Prendi Catharina e vieni!" Han har fått veta att vår granne Antonella har massa klinker liggandes i en trädgård. Vi går dit och hittar otroligt fina piastrelle som vi får gratis. Bara att hämta. Kommer räcka precis till verandadelen av köket. Vi hämtar hem den nästa dag och Catharina gör rent dem.

Så blev det äntligen dags för mamma att få komma till oss i Italien och hälsa på. Ensam flög hon ner och jag hämtade henne i Nice på söndagkvällen den 17 september. Hon är en fullkomligt otrolig 90-åring som vägrar att leva upp till sin ålder. Vital, pigg och full av en härlig humor och livsglädje kommer hon till Vasia. Vi har bäddat i mellanrummet som vi kallat det men som nu är omdöpt till Farmors rum.

Tidigare på eftermiddagen hade min syster Ulrika kommit, efter att ha vandrat i Dolomiterna. Hennes man Goddy kunde tyvärr inte följa med. Dagen därpå kom min bror Gustaf och Susanna och senare på eftermiddagen kom min äldsta syster Eva som bilat ner med sin man Jon. Alla samlade i vår nya stad för att få se hur vi har det här.

Det var tre underbara dagar som flöt på med aperitivos, besök hos Benza för olivolje-köp, bad med lång lunch och trevliga middagar. Efter en syskon-promenad serverades en stor frukost och jag uppvaktades med ett underbart vänligt och kärleksfullt tal av min älskade Catharina. Jag fick även ett konstverk av mamma, konstnären själv. Hon har en underbar känsla med färger och former. Av mina syskon fick jag en härlig ljuslykta från favoritbutiken Väderstad Byggnadsvård. Tack alla!

Mamma stannade en extra dag då vi inte gjorde mycket alls. Skönt för alla. Mamma löste korsord och jag och Catharina besökte vår skola för italienskan. Det kommer bli spännande...

Efter att ha vinkat av mamma på flygplatsen i Nizza besökte vi kort IKEA för att sedan åka hem och starta nya projekt. Nu har vi dragit igång renovering av skafferidörr, skåpsluckor och fortsatte med lunettfönstret ovanför ytterdörren (som påbörjades i maj).

Dessutom – nu fick vi nys om ännu fler piastrelle.

I ett garage vid parkeringen fanns en hög med cirka 25 kvm vackert klinker. Vi tackar inte nej. Betalar 300 euro och forslar hem det med hjälp av Diegos Ape. Vilket slit. Dessutom måste allt kalkbruk rensas från alla plattor. Där kom vi dock på ett bra trick. Blötlägg, slå bort med hjälp av brett stämjärn och slägga, finskrapa med specialmaskin och sortera noga. Det kommer ta tid men det kommer med tiden vara värt det.

Mitt i allt fick vi också det glädjande beskedet att Göran kommer ner för att hjälpa till lite och äta och dricka gott i några dagar. Det ser vi fram emot. Gästrummen står alltid bäddade för vemhelst som vill komma på besök. Arbetshandskar finns i alla storlekar och ligger i nattduksborden...